Stadsplanneringen som fallde arkitekten...

Dali ar en fin stad, man har lett floderna som rinner fran bergen bakom genom staden i sma rannor langs gatorna. Vi har gatt omkring och pratat om hur fint det ar, och hur svart det skulle vara att fa gora en san sak i sverige. Utan racken osv.
Igar gick Vera pa vag hem efter dagens aktiviteter med nasan lite for djupt i guide-boken och forsvan.
En halvmeter ned i ett hal fyllt med... Mathias konstaterade glatt: det ar inte bajs iallafall!
Vera lag magplaskad pa gatan med ena foten tackt av... och var inte sa mycket gladare for det.
Efter lite omplastrande ar allt nu bra igen.
Vera tog hand om sar, Mathias om skor.

Igar var vi pa utflykt till en liten stad i narheten for att komma undan den stora kinesiska turist-psykosen.

Mysig stad med marknad och goda nudlar med kottbullar stora som tennisbollar.

En lokal specialitet som vi gladerligen mumsar pa ar det nybakta brodet, som bakas antingen i vedugn eller steks mellan tva varma kolfat. Det finns bade sott, fyllt med sylt och med inbakad lok.

Vi har ocksa provat natt som vi tror ar typ kalrotspuree, ocksa valdigt lokalt. Och natt som sag ut som creme brulee men bara smakade aggvita, fast med brant socker till.

Vi prommenerade fran den lilla staden ner till den "oronformade sjon", Erhai Hu, som ligger har och det var fint. For forsta gangen sedan vi lamnade Thailand ar det faktiskt en del atkomligt fagelliv. Mathias spanar forgaves efter en Birds of south-east asia kopia.

Idag har varit en riktig fixardag. Man maste ju ha sanna ibland eftersom resandet ocksa ar vardag och man inte hinner med allt om man ar helt installd pa att uppleva allt hela tiden. Vi har tvattat och kopt solglasogon, skickat hem ett paket med klader som Mathias inte borde packat och tva bocker som vi inte ville bli av med(total vikt med lada 3.6 kg! Skont att bli av med innan Nepal). Kenth du kan halla koll i brevladan om ett par veckor eller sa.

Sedan kopte vi nagra pennor och Vera hittade en garnbutik och stillar nu sin stickningsabstinens som borjat kannas av senaste dagarna. En halsduk i tjockt morkt lila-gratt garn. Nagot kul att gora och nagot fint att ge till nagon frusen stackare i Nepal sager hon.

Fika pa favvostallet och sedan tillbaka till hostellet (alltsa vandrarhemmet pa ren Svenska, men man blir ju anglofierad som aldrig forr har) for att fixa med bilder och, till var stora sorg: flygbiljetter till Nepal.

Det ar namligen sa att det ar valdans krangligt att resa till Tibet nu fortiden. For det forsta ar Tibet helt stangt for icke-kineser mars ut vilket innebar att vi skulle ha behovt flyga till Nepal enkel vag hur som helst. Men dessutom maste vi ha extra militartillstand och egen guide med jeep for att fa fardas nanstans utanfor huvudstaden om vi skulle lyckas ta oss dit i april. Ett sant arrangemang kostar ca 1000kr per dag, plus att de skulle klippa vara kinesiska visum och att vi skulle behova kopa nya for att komma in i Kina igen...

Besegrade av diktaturen.

Lite for att kompensera for det forlorade Tibet ger vi oss av harifran imorgon norrut till byar som till stor del befolkas av tibetaner fast de ligger i Kina. Genom Shangri-la och Kanding till Chengdu for den som vill kolla kartan.

Eventuellt kan det bli skralt med internet pa vagen men ett tag till borde vi kunna halla er uppdaterade. Om inte annat raknar vi med att na Chengdu 3 mars, huvudstaden i Shicuan-provinsen.

Man far gladja sig at andra saker:

Igar morse hade vi namligen en underbar marknadsupplevelse. Kansliga lasare forvarnas for text och bild (Helena, sluta las!)

Det var fanemig grisfest! Men inte for grisarna da...

Marken var tackt av grisnaglar (?) och i ett dussin midjehoga korgar lag det do gris pa do gris och spretade med benen. I vissa av korgarna hade de samlat huvudena. "God morgon" tankte vi och gladdes at att frukosten redan var svald.