Hej igen Himalaya!

Hej o hallå!
Vi har kommit till Pokhara och tänkte mest säga att vi från och med imorgon ska ut och upptäcka Anapurna (världens tionde högsta berg!).
Det blir en ca tio dagars vandring in bland bergen till Anapurna Base Camp och tillbaka igen. Vi hörs när vi kommer tillbaka!

Narkontakt med Noshorningen!

I tva dagar har vi nu vandrat i Chitwan Nationalpark. Upp tidigt, vi har gatt fran lodgen innan sju och hemma igen runt kl sex pa kvallen. Langa och varma dagar, ca 35 grader och stark sol. Mathias fick nagon form av lattare solsting andra dagen och lag och flamtade under ett trad i middagshettan och hade lite senare feber pa kvallen.
Men sa har vi ocksa fatt se mycket!

Var lodge har ar superbra, ett riktigt ornitologcenter har vi forstat med otroligt kunnig personal. Vi fick som vi namnde tidigare en gratis tva timmars tur med var guide dagen innan vi skulle ut for att lara kanna varandra lite och bekanta oss med fagellivet. Nar vi kom tillbaka fran turen kom de med en kyld handuk och ett glas kall saft och fick det att kannas som vi bodde pa lyxhotel trots att vi bara pyntar 25 spann var for rummet...
Agaren har ocksa visat sig vara en riktigt trevlig prick med mycket intressanta tankar om ekosystem, kundbemotande, politik m.m.

Forsta dagen borjade med en kanottur. Av nagon anledning har de gropt ur alla sina kanoter ur stora stockar har till skillnad fran exempelvis Laos. Det maste vara ett otroligt jobb! Ca 6 meter langa med 40 cm hog reling. Stabila och bra var de iallafall. Och tur var val det for efter nan timme: Krokodiler!
Forst sag vi den snalla sorten, en lang jakel med annu langre nos. Smal, for att fanga fisk. Men sen kom han, som guiden kallade "massmurderer". Kort nos, for att fanga manniskor och ett elakt grin pa lapparna...
Mitt i krokodil-land blev vi helt plotsligt avbrutna av att en annan guide ropade "rhino!" och vi kastade oss ur kanoten upp pa stranden. Noshorningar gillar tydligen vatten validigt mycket och den har var pa vag ner for att ta sitt dagliga 2-timmarsbad.
Annars fortsatte dagen i faglarnas tecken med en massa nya arter med avbrott for en och annan bison eller hjort. Fagelfavoriterna ar Tukan, Harfagel och Svartvit kungsfiskare aven om det inte var de som guiden var mest imponerad over.
Otroligt vass guide! Forsta timmarna borjade Mathias tanka att han hittade pa ibland for att verka kunnigare an han var men efter att gang pa gang fatt se faglarna och kollat i fagelboken och sedan fatt dem hittade igen kunde vi konstatera att Bishnu kunde sina grejer.
Andra dagen jagade vi fyrfotadjur bland det hoga graset...
Det blev ett gang noshorningar, hjortar och ett vildsvin. Tyvarr ingen tiger trots att vi vantade lange och val vid en av de basta platserna... Vi fick dock se tigerspar i leran pa flodstranden, tigerns klosta revirmarkeringar pa traden och bajset som mest sag ut som bollar av hjorthar. Sag ocksa spar av bjorn, mindre djungelkatt och vild elefant Aven har sag vi bajs, tydligen bajsar vild elefant brunt och tam gult. Viktigt att kanna till da vanligaste dodsorsaken i parken faktiskt ar elefantattack. Noshorningar ar som kvinnor- de bajsar inte. Jo! det gor de visst- de bajsar svarta bollar.
Vill ni veta mer om bajs kan vi ta det per mail.

En sak ar vi glada att vi inte sett och det ar bin. En grupp fran var lodge som var ute samma dag rakade ga forbi ett stort bo som just blivit trakasserat av en Oriental Honey Buzzard (Orientalisk Honungshok?). Bina trodde det var manniskornas fel och flog pa dem. En turist fick 3 stick, en 15. Guiderna sa at dem att springa ivag och stannade kvar for att tanda en loveld for att skramma bort bina. Den ena fick 30 stick, den andra 50. Som tur var sa var ingen av dem allergisk till skillnad fran Mathias som hade svallt upp till en stor boll av alla de dar sticken...

 Vilddjur vid kvallsmojiton.

Vera skrubbar elefant! Hart jobb, men hon fick inte skrubba i orat, det fick bara skotaren.

Beloning efter hart slit - elefantdusch. 

Vera var med forst men sedan sa killarna att hon skulle hoppa av och fotografera "the man on elphant". 

Och da gjorde hon det foglig som hon ar.

 

Liten kille med stor kanot.

Pied Kingfisher dyker efter fisk.

Langnosad krokodil med nasan i vadret. Inte farlig bara man ar varlig.

Det dagliga badet. Men han ar farlig aven om man ar varlig...

Bison ser dig...

Pa spaning efter noshorning i hogt gras och motljus. 

Hjalper guidens pinne om noshorningen ser oss forst?

Mer noshorning. 

Den har spanade vi efter lange, tills guiden gick ner och kollade i floden. 

Da lag han dar, precis under oss och chillade.

Sista motet...

Guiden berattade att just den har jakeln hade jagat honom flertalet ganger...

Pensionerad elefant. Han ar typ 80 ar och tar det ganska lugnt...

Bild Bonanza 2

 Kathmandus gatumyller...

Mote i vildmarken med Mr Monkey. 

Bergstopparna kom fram nar dimman lattade, nan minut senare var de borta igen.

 

 Vila pa toppen med ganska schyst utsikt.

Vila i lodgen vid ganska varm brasa.

Idolbild pa.nyvaken Mathias.

Man tager vad man haver... Fint dass pa trekken!

Mer berg och dimma...

Koket i en av vara lodger, i Nepal ska det vara mycket saker i hyllorna.

Det mesta ar dock tomma burkar... Uppskattat var det anda med den varma koksspisen!

Idolbild pa Mathias och rostiga burkar med planteringar.

Idolbild pa ko.

Hett i Himalaya

Nu ar vi tillbaka i civilisationen efter 6 dagars trekkande i de Nepalesiska bergen!
Vi lamnade Kathmandu efter tre dagars vilsam uppladdning under forvirrande omstandigheter. Tydligen ar det strejk ofta har i Nepal, och de har ocksa hogtidsdagar som vi inte riktigt har koll pa (Internationella kvinnodagen ar ledig dag har, sug pa den jamstalldhets-sverige!). Sa nar vi kommer till busshallplatsen ar var fil for bussar tom. Vi fragar, men alla bara pekar pa den tomma gatan.
Till slut far vi tag i ett tant-gang som ska till samma destination. Efter lite mer vantan visar det sig att det inte gar nagon buss denna dag. Vi forstar inte om det ar strejk eller helgdag.
Vi hanger dock pa tanterna (+ gubbe) och lyckas fa dela minibuss med dom. Kackel i honsgarden! Det visar sig vara en kvinna, hennes man och hans fyra systrar. Mysig resa dar de fragar ut oss om allt mojligt. Tyvarr skulle de av innan oss och efter det sa artade sig resan lite annorlunda... Chaufforen med medhjalpare jobbade hart for att rippa oss, pa mer an tredubbla beloppet an vad som var overrenskommet (vilket redan var "turist-pris" ska sagas...) men vi var bestamda och lyckades komma dit vi skulle.
Ovanligt problem for oss faktiskt da alla vi akt med tidigare pa resan varit arliga...
Detta gjorde hur som att vi kom ivag lite sent och fick en ratt tung forsta dag for att hinna fram innan morkrets inbrott. Dessutom fick vi dimma och hagel som en valkomstpresent pa vagen.

Battre vader blev det dock de andra dagarna aven om dimman nog hor arstiden till...
Och sno i passen over 3000 meter. Mycket uppfor och mycket nedfor har det blivit: upp 1000m, ner 600, upp 400 och sa vidare. Tyngsta dagen skulle vi upp ca 1500 hojdmeter och det kanns vill vi lova!
Det ar intressant hur mycket man klarar av helt jakla otranade med 15 respektive 18 kg packning, och vi har inte ens atit emergency snickersen!
Mycket nojda.
Boendet har varit spartanskt men oftast serverat god dal bhat (ris, linssoppa och nan typ av potatiscurry) och masala te. Mysigast var sista boendet da vi bodde hos en familj som hyrde ut sitt forrad som sovplats at eventuella trekkare. Vi delade detta med minst en ratta. Men fin tant och gubbe, varm brasa och god mat. En intressant upptackt vi gjort ar ocksa att man far mer traningsverk av att ga nedfor, det hade vi inte trott!
Sista dagen hade vi tur som helt uttrottade efter 1300 hojdmeters nersstigning och fyra timmars gang precis hann med en buss tillbaka till Kathmandu. Men: lurade igen! Nar vi kommit in i stan sa de fyra killarna som korde bussen (hur manga nepaleser behovs for att kora en buss?) att det var sista hallplatsen. Inte forran vi kommit av och tagit varat baggage kom vi pa att ingen annan gatt av! Hej da bussen... Och vi var inte ens i stan. Det blev en dyr taxiresa hem. Klantigt, klantigt. Men som vi lart oss sedan tidigare "there's a sucker born every day" och den dagen var det vi...

Nu har vi redan lamnat Kathmandu och dragit vidare vasterut och befinner oss nu i Chitwan National Park, som gransar mot Indien. Helt klart varmare! Och det kan man ju tycka olika om...
Vi bor i en liten turistby som heter Sauraha och ligger vid floden som ar gransen till nationalparken.
Har kan man sitta under parasoll, kolla pa faglar och dricka mojitos for specialpris i solnedgangen.
Och vi som inte druckit nagot starkare an laoitiskt eller kinesisk folkol pa tre manader. Ujujuj.

Imorgon ska vi in i parken med guider och kolla fagel och djur. Bara pa var intro tur idag, tva timmar, lyckades vi kryssa 26 nya fagelarter sa vi ar peppade infor det!
Vi hoppas ocksa pa eventuell noshorning, tiger eller krokodil.
Var guide har dock skramt upp oss lite nar han berattade att det ibland kommer in vilda elefanter i byn, nar Vera da fragade om vad man ska gora ifall man rakar stota pa en svarade han bara: "we have no idea, if you go behind a tree he can smell you, if you go into a small house he can break it, if you run he runs faster, if you hide he can find you..."
Ok... Tack guiden for dessa fina rad.

Vi har dock haft lite narkontakt med "vilddjuren". Vi hjalpte till att skrubba en elefanthona i floden idag, dar hennes skotare tvattar henne varje dag i ca tva timmar (!!). For att skrubba anvande vi grova stenar fran flodbottnen men hon verkade tycka det var najs. Sen fick vi gora elefantbad, dar man sitter pa ryggen pa elefanten och den duschar en med vatten.
Skont eftersom skrubbningen var rena traningspasset.
Vi har ocksa sett en bedarande liten noshorning, som blev separerad fran sin mamma efter en tigerattack och nu rehabiliteras pa militarbasen. Nar Vera forst sag den trodde hon den var vild och blev eld och lagor. Mathias trodde det var en militar-noshorning som generalen anvande.
Noshorning=Goshorning. Panda, you got competition!
Militarerna verkar inte gora sa mycket har i krokarna forutom att ga runt med stora vapen och vakta saker innanfor taggtrad sa de kan nog ha tid med noshorningsrehab ocksa. Officiellt ar det maoistiska rebeller i farten. En kul grej med militarbasen ar att det sitter skyltar runt omkring dar det star "Restricted for photos and filming"... Ska man filma eller inte?

Vi aterkommer med bilder.

Nytt i Nepal och gammalt som gatan...

Nytt land, nytt folk, ny kultur, ny mat!
Vi landade i Kathmandu for tva dagar sedan. Staden ar helt annorlunda fran nagot vi sett i hittills pa resan. Det ar som Indien light forestaller vi oss med tranga gator, galen trafik (Mathias fick nastan en hard laxa i att de inte stannar for gangtrafikanter igar men har nu lart sig battre) och ett myller av folk, ljud och dofter. Vera tycker att det ar ganska tungt, Mathias ar sugen pa mer.
Det ar tokigt mycket vasterlanningar har! Vi har inte sett sa har mycket vitingar sedan Arlanda. I guiden beskrivs omradet som ett turistgettho Ganska jamnt uppdelat mellan "vanliga resenarer", sportiga typer och folk som verkar ha varit i Indien och "hittat sig sjalva" innan de kom hit. Mycket dreads, losa klader i naturfarger,  kanske en orange prick i pannan, lite barfota...
Och det gar helt plotsligt att fa tag i allt man kan vilja kopa hemma - barnangens tval, en uppsjo av raklhyvlar, chips, choklad, halstabletter och massa mer.
Men vi bor fint har! Dubbelrum med egen toa och dusch och gratis frukost - fantastiskt! Inte mycket men tva rostade mackor, ett stekt agg och en kopp te eller kaffe innan man gar ut. Lyx, lyx, lyx. Bast att inte vanja sig.
En lite kranglig sak med Kathmandu ar att de inte har el nog till hela staden. Stadsdelarna delar med varandra och det finns el har dar vi bor ungefar tio timmar per dygn. Helt plotsligt stangs den av och sa vet man inte riktigt nar den kommer pa igen. Men for grundbelysning har de generatorer och batterier sa det gar egentligen ingen nod pa en men man far passa pa att fixa internetgrejer nar det finns mojlighet.


Sedan Shangri-la/Zhongdian har det hant mycket for oss och vi har haft en fantastiskt vecka eller mer.
Vi akte norrut fran Zhongdian till Xiangcgheng dar vi blev uppplockade pa busstationen av en dam som visade oss till ett hotellrum dar vi blev grannar med tva tibetanska munkar som skulle samma vag som oss dagen efter. De vacktes oss forvirrat vid 05.30 (trots att vi tykte vi kommit overens om att bilen skulle ga 07.30...) och tog med oss ner till en minibuss som tog oss vidare mot Litang. Valdigt kallt! Vi var tvugna att ha rutan nervevad for att inte fa for mycket imma i bilen ocksa. Vera hade vantar och fros mest om kroppen. Mathias hade bra klader men inga vantar. Som tur var hade vi vara munkar: en av dem satt langst bak med oss och tog Mathias hander i sina och sjong en bonevisa tills de blev varma. Fantastisk upplevelse!
Valdigt varma hander!
Forst ville vi skratta for det var sa absurt men nar vi sag att han var serios med det blev vi rorda.
Han gillade att sjunga och bad oss sjunga nagot ocksa. Det blev 'Uti var hage' och 'En vanlig gronska'.
En kinesik tjej i bilen kunde oversatta att han ocksa sa "I'm happy!". Efter nagra timmars dodsforaktande fard pa serpentinvagarna steg de av mitt i en dalgang bland bergen och vi akte vidare.

Litang var en intressant stad (by). Cirka 4100m over havet och ganska kallt, men valdigt torrt och ingen sno. Vi lyckades hamna mitt i slutet pa en tibetansk hogtid (deras variant pa nyaret) sa det var valdigt mycket olika manniskor i stan fran olika minoriteter och manga motorcykelburna jakherdar med haftiga klader och frisyrer. Tank farskinnsfodrad kimono, hockeyfrilla, laderbyxor och silverdekorerat rott garn i haret. Vi har doc en regel att inte fotografera portratt for vart eget (eller erat) hoga nojes skull sa ni far bara se lite mingel-bilder. Det verkade dessutom som att det inte var sa vanligt med vasterlanningar dar sahar ars sa vi fick mycket uppmarksamhet. Flera unga killar insisterade pa att lana Mathias solglasogon och bli fotade tillsammans med oss (ofta med var egen kamera). Det ar ett valdigt vackert landskap dar uppe ocksa med kanske mjuka bruna graskullar (lokalbefolkningen tyckte det var finare pa sommaren) och klar luft. Inte supermycket syre dock sa man fick ta det ganska lugnt.Vi spenderade mycket tid i templet eller sittande pa tehuset surplande jak-smor-te. En spannande bekantskap som ar ett salt, mjolkte med smor i. Pastas vara bra mot torra lappar. Mums.
Det var valdigt kul att det var sa mycket tibetaner ocksa. Det som vi kallar Tibet, pa engelska Tibet Autonomus Region, ar bara en del av det tibetarna kallar Tibet och den delen haller dessutom pa att bli kolinialiserad av vanliga kineser (Han-kineser). Det finns ocksa tibetanska delar i de fyra kinesiska provincer som omger Tibet... Kort sagt: att resa dar vi gjorde ar som att vara i Tibet fast utan cencur. Dar far de till och med ha stora bilder pa Dhalai Lama i templet och en liten kille kom upp till oss och sa "I like Dhalai Lama. Yeah!" Polisen var nastan de enda Han-kineser vi sag, och dem fanns det valdigt manga av.
Folk vi pratade med sa att det var pga av festligheterna och mangden tibetaner som just nu befann sig i byn, nar vi pratade med lite andra resenarer fick vi ocksa veta att den har delen av Kina ocksa kan vara stangd for utlandska besokare. Vi insag att vi har haft tur som fick uppleva det.

Efter tre dagar i Litang kom den skumpigaste bussresan hittills till den lilla byn Tagong. En mycket trevlig liten by runt ett stort kloster med vackra berg, en flod, hastar och jakar runtomkring.
Vi hann med tre utflyktsdagar nar vi var dar. Forsta dagen till ett nunneklostret, pa tibetanska kallat Ani Ghompa, med en enorm byggnad/hog av uthuggna bonestenar som folk slapde upp och placerade pa toppen. I anslutning fanns ocksa ett super modern shopping-hus med godis, lask, klader, allt!
Glasdiskar fylldamed allt man kan behova, endast bemannat av sma nunnor i rodaklader och toppiga luvor.
En mycket lustig syn.

Andra dagen gick vi langs floden for att titta pa nar de hugger in boner i klippblock. Den borjar med ett och annat klippblock i floden, for att sen fylla hela och man ser inte en sten som inte har en inskription! Har blev vi bjudna pa finlunch av munkar och trevliga damer, som ocksa bjod pa te och godis.
Sista dagen gick vi in i en dalgang for att titta pa lite byar och slass mot stora vakthundar. Hundarna hade vi kunnat klara oss utan och aven om vi lyckades skramma bort dem blev det lite arbetssamt efter ett par timmar och vi vande om. Och tur var vall det! Pa vagen hem blev vi namligen inbjudna pa te och mat hos en ung tibetan och hans foraldrar. Te med mjolk, smor och mjol i och stekt blomkal och ris. Maten var valdigt god, men teet hade kanske varit godare utan smor och mjol. Det ar nagon typ av traditionell grej som tibetanerna kallar "tsampa". Vi provade den aven i sot variant senare. Det blev inte godare...
Pa den femte dagen lamnade vi byn och var gulliga hotellagarinna som suttit klistrad framfor de kinensiska saporna pa tv varje kvall och pratat med karaktarerna och begav oss mot Kanding.
Snoovader! 2cm sno pa vagen och snokedjor pa for alla bilar, ojojoj. Lite senare annu mer sno, ko av lastbilar upp for backarna, bilar utan snokedjor bara spinner. Har de aldrig sett sno forut?
Val i Kanding fortsatte det att snoa hela dagen men under natten smalte det bort.
Vi fick iallafall en fantastisk vy av bergen i all sno och lite av den sa efterlangtade vintern darhemma som vi missar...


Imorgon aker vi ivag och vandrar 6-7 dagar och da lar det inte finnas nagot internet sa vi far se nar vi kan skriva nagot igen. Efter det ska vi stanna till  har igen en natt innan vi aker ivag igen till en nationalpark 3-5 dagar sa antingen fore eller efter det... Ni lar marka.

Namaste!

Liten tant i Zhongdian

Stoort bonehjul i Zhongdian. Mathias forsoker be. Nar vi var upp emot 20 pers sa gick det att snurra pa den.

Full fart i templet i Litang.

Fler modefoton. Mannen har langa armar pa sina jackor sa att de kan vira dem runt sig pa olika satt beroende pa hur kallt det ar nar de herdar jakar.

Eftersom kvinnorna ska vara i koket har deras jackor normala armar sa de inte blir blota.

Vera nan timme bort fran Ani Ghompa. Det ligger vid foten av det vita berget i bakgrunden. fast det man ser pa bilden (om man zoomar) ar en munkskola med guldtak. Nunneriet ligger gomt till nagra hundra meter till vanster.

Koket i stenhuggarlagret. God potatisgryta.

Religiosa stenhuggare... En valdigt liten del av floden...

Glad och kramgo tibetan i Mathias solglasogon!

Antligen sno! i bakgrunden boneflaggor en "stupa", som ett tibetanskt minitempel som de eldar nage grejer i.

Charmigast i Chengdu!

Och ja, vi pratar om pandan.
Varldens i sarklass gosigaste djur.
Men mer om detta strax...

Forst mot lagre land: Chengdu, huvudstaden i Sischuan-provinsen (ursakta stavningen!). Ner genom grona dalgangar med blommande korsbarstrad, apelsinodlingar och slat asfallt. Kul att vara i en stad igen!
Det var lange sedan och Chengdu ar den storsta staden hittills pa resan. Vi hade bokat ett boende i "utkanten av innerstan" med valdigt trevliga lagehetsomraden med mycket sma grander med stallen att ata pa och ett valdigt aktivt folkliv.
Centrala Chengdu ar valdigt modernt, med alla de stora markesbutikerna och valdigt mycket annan shopping. Inte sa mysigt men vi fick anda springa runt lite daromkring for Mathias skulle promt leta efter en fagelbok. Dock ingen lycka trots att han bade flaxade med armarna och pep som en fagel for butikspersonalen pa den storsta bokaffaren. De bara pekade pa en valdigt liten sektion med engelska bocker och sa "English! English!". Vad fan! Birds! Birds!

Det basta vi gjorde i Chengdu var ju sjalvklart det staden ar mest kand for: Pandorna!
Efter att forst ha misslyckats ta bussen till panda centret och istallet fatt tva timmar sightseeing i fororten bestamde vi oss for att aterkomma nasta dag. Vi ville namligen inte missa matningen, pandans mest aktiva tid.
Sagt och gjort gick vi upp tidigt aven dag tva och lyckades denna gang bli avkastade pa ratt hallplats.
Forst sag vi inga pandor.
Nagonstans.
Men sen forstod vi att vi var lite tidiga och de inte tagit ut pandorna an. Nar detta val hande var det verklig panda-time! Fyra ulliga gulliga sma brakstakar klattrade runt, trillade omkull och jagade personalen som forsokte vattna grasmattan. Mannen som "skulle ha koll" forsokte hela tiden bara ivag dom till klatterstallningen men de kastade sig genast ner och pa damen som vattnade igen. Klassisk panda-attack och vad vi skulle kalla varldens basta jobb.
Vi kollade ocksa in den roda pandan (men det ar inte riktigt en panda) som var ganska sot. Typ en blandning av en rav och en jarv, och det stod att den kunde vara ganska fierce...
Vi har ocksa atit specialiteten Hot-pot, typ "jag kokar saker i spicy fondue" vilket var helt ok, och valdigt god mat fran en kinesisk folkgrupp som ar muslimer, fran Nord-vastra Kina. Stooor tallrik kyckling med potatis i god sas, som rackte till bade oss tva och vara tva middags-kamrater.

Panda!

Panda!

 Panda!

 

Vera tittar pa panda!